Hälsovårdsbolag - grunder

Hälsovårds-/läkemedelsbolag är klassiskt defensiva bolag. Helt opåverkade av konjunkturcykler lever de sina egna liv. Vi har en allt äldre befolkning som lever längre, mycket tack vare just läkemedel. Vi har en växande medelklass i stora delar av världen, som har råd med medicin. Produkten medicin är minst lika essentiellt som livsmedel. Framtidsutsikterna är generellt mycket ljusa.

De nya produkternas forskning är mycket avancerad och för merparten av investerarna är det för svårt att få grepp om hur värdefullt ett forskningsprojekt är. Läkemedelsföretagen har ett antal produkter i sin pipeline, de befinner sig i olika faser:

• Fas 1 : 20 till 100 friska frivilliga eller folk med sjukdomsbild utses i månadslånga tester. Syftet är att upptäcka biverkningar och fastställa lämplig dosering. 70% av produkterna går till fas 2
• Fas 2 : Några hundra personer med sjukdomsbild utses för en försöksperiod om några månader till några år för att utröna effektiviteten samt möjliga biverkningar. Bara 33% avancerar till fas 3
• Fas 3: 300 till 3000 frivilliga som har sjukdomsbild studeras under ett till fyra år för att se fortsatt effektivitet samt allvarliga biverkningar. Ungefär 25-30% av dessa avancerar till nästa fas.
• Fas 4 : Åtskilliga tusentals frivilliga med sjukdomsbilden testas igen för att på nytt utvärdera säkerhet och effektivitet. 

Läkemedelsbolag brukar visa hur dess pipeline ser ut och i vilka faser deras produkter befinner sig i. Givet är att har ett bolag flera produkter på gång i fas 3 och 4 så kommer det sannolikt att gynna företaget på sikt. 

Då de forskat fram ett nytt läkemedel ansöks patent på detta och då har de ensamrätt i många år framöver, vanligtvis 7-12 år. Det ger företaget en monopolsituation, rena drömmen för investerare. Det är då de tjänar alla pengar. När patenten går ut, kan vilket företag som helst producera läkemedlet som då är generika, och då blir det prisras för patentägaren. 

För investerare kan man välja om man vill investera i stora jättar som t.ex Pfizer, Abbot Labs, AstraZeneca eller Novo Nordisk. Fördelen där är att du får en tryggare position jämfört med ett bolag som är litet och ännu inte redovisar vinst. Den dag de små börjar redovisa vinst blir de oftast uppköpta av jättarna. 

Riskerna är bolagsrisker, omvärldsrisker såsom politiska beslut. Bolagsriskerna består av att produkterna ej efterfrågas längre och forskningen har sinat, man har inga framtida bästsäljare på gång. Risken man tar om man investerar i ett nischbolag som t.ex är fokuserad på diabetes typ 2-läkemedel är att man kommer fram till att typ 2-diabetes är väldigt individuell, vilket kan göra läkemedel i stor sett värdelösa. Som investerare vill man gärna förstå värdet i forskningsprodukterna. Om man själv inte är verksam inom branschen med full insikt är det omöjligt att värdera en forskningsprodukt. Det måste man lämna till företaget att hantera och lita på historiken.

Själv gillar jag stabilitet och trygga investeringar. Har därför en liten stek i Pfizer. Extremt stort företag som har rätt många produkter i fas 2 och 3. De behövs för många patent är på väg ut. 

Utdelningen har höjts sedan 2009 då den sänktes efter många års tillväxt. De har också bredd inom läkemedelsportföljen, hundratals läkemedel borgar för en trygg och fin framtid. Äger den svenska noteringen av Pfizer då det blir billigare att köpa utan växlingskurs på 0,25% som annars läggs på utländska köp normalt sett.

Direktavkastningen inom läkemedelsföretagen brukar vara liten, snittet för sektorn är 0,69%. Pfizer har i skrivande stund 3,88%.

Själv äger jag aktier i Pfizer, Johnson&Johnson, Sobi (genom Investor) och AstraZeneca (genom Investor). Har för avsikt att öka i både JNJ och PFE så att läkemedel&hälsa står för 33% av portföljen. Just nu är det 19%.