Nordea och källskatten

Igår var Realty Incomes utbetalningsdag, imorse låg pengarna på mitt konto hos Nordea. De hade inte heller dragit av för källskatten, utan jag fick hela utdelningsbeloppet

Man har satt in utdelningsbeloppet minus källskatt som en transaktion, sedan har man utbetalat källskatten separat i en annan transaktion.

Summa summarum, hos andra nätmäklare, t.ex Avanza dröjer det fler dagar innan utdelningen faktiskt betalas ut, de håller dessutom inne din källskatt i ca två års tid.

Tog rätt beslut som flyttade KF:n. Har dock inte sett hur Nordea hanterar övriga utländska utdelningar, men jag har svårt att tro att det avviker

Hyvää!

Utdelningsfrekvens och grafer

Ett sekundärt mål jag har är att utdelningarna ska strömma in jämnt över kalenderåret. Nedan presenteras de utdelningar jag har över året. Ju högre stapel, desto högre utdelning. Beloppen har suddats ut.

Det är lätt att göra grafer i google sheets när man staplat upp utdelningarna och summerat dem.

Självklart är bolaget viktigare än utdelningstillfället. Däremot är det bättre för investerarens ränta-på-ränta-effekt om ett företag delar ut ofta.

Utdelningsstrategi direktavkastning

Direktavkastning är hur stor andel av den totala utdelningen per aktie är i förhållande till aktuellt pris per aktie. Så om en aktie delar ut 3,2 kr per år, och aktien kostar 100 kr just nu, blir direktavkastningen 3,2%.

I en första anblick är hög direktavkastning lockande, så klart vill man hellre ha 10 kr i utdelning istället för 3,2 kr. Tyvärr betyder en hög direktavkastning ofta att utdelningen inte är hållbar. Det kan vara ett cykliskt bolag som nått toppen på sin branschkonjunktur och nu förväntas göra några hundår, varpå utdelningen nästa säsong kommer att falla. Detta har marknaden inprisat i kursen och aktiens värde har sänkts till kommande förväntningar. Eller så kan det vara extremt låg tillväxt framöver, man skördar frukten från ett moget företag. Så en hög direktavkastning är oftast inte hållbar alternativt finns ingen förväntad tillväxt.

Ofta är det så att en hög direktavkastning också går hand i hand med låg utdelningstillväxt, och en låg direktavkastning brukar betyda snabb utdelningstillväxt.

Nedan har jag försökt visa på hur tre aktier presterar över tid. I alla tre bolagen sätts 1000 kr in år 0.
Blå aktie har 7% direktavkastning och 1% utdelningstillväxt
Röd aktie har 4% DA och 5% utdelningstillväxt
Brandgul aktie har 1,7% DA men 12% utdelningstillväxt
Grafen nedan bygger inte på att utdelningen återinvesteras.

Tydligt är att är att år 15 ger alla aktier samma utdelningsbelopp och först efter 15 år börjar investeraren kunna skörda frukten av röd och brandgul aktie.

För blå aktie har 1541 kr erhållits i utdelningar under 20 år, röd aktie 1323 kr och brandgul 1225 kr.

Man skulle kunna säga att vilken fokus du lägger på investeringarna beror på din ålder. Är du 20 år, lägg större vikt på röd och brandgula bolag, och är du närmare pension lägg större vikt på blå och röda bolag.

Själv är jag mitt i livet och har många år kvar tills pension, jag väljer att ligga någonstans mitt emellan. Köper ofta en av varje typ ovan vid varje större inköp.

Satsas det enbart på brandgula aktier, kommer det att bli segt att återinvestera om man startar från noll. Därför är det viktigt för det privata kassaflödet att man har några högutdelare med i portföljen, som man kan investera utdelningen efter behag.

Värt att notera i sammanhanget är utdelningsandel. En låg utdelningsandel är att föredra. Ska skriva mer om utdelningsandel i ett annat inlägg.

Vad tror ni, är det feltänkt?

Nästa inköp kommer preliminärt att ske i följande bolag; Investor A, StanleyBlack&Decker, KimberlyClark och Realty Income.

Rött och brandgult med andra ord.