Om en tillbörlig vrede

Lägg tung och fast din hand i bordet

och som ett lejon kungligt ryt,

och säg det rätta, vissa ordet

manhaftigt utan flärd och skryt.

Skön är en man, då han är vred,

men blöt och mjäkig är han led,

och kält och gnäll är kvinnfolkssed.

I denna värld av släta knoddar

som le och buga för en slant,

du späcke dina ord med broddar

och tale hälsosamt och sant.

I denna värld, så fräck och dum,

må mycken vrede hava rum,

och det är skam att vara ljum.

En man är än ett nordanväder

som blåser upp till hårdhändt strid,

och än en västanvind som träder

bland mänskorna oändligt blid.

Så följa andra män hans spår,

och barn och kvinnor, där han går,

stå trygga i sin svaga vår.

Erik Axel Karlfeldt - Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim