tisdag 21 augusti 2018

Hur många dagar om året är kan du leva på utdelningar?

Som den graf- och siffernörd jag är, och nyligen börjat spara i aktier efter några års uppehåll, så har jag roat mig med att göra en graf på hur många dagar jag kan leva på utdelningar.

Så här ser det ut år 2018





Kan alltså leva närmare 8 dagar om året på utdelningar då det täcker mina fasta kostnader. I verkligheten är det närmare 6 dagar jag kan vara ledig. För det är utgifter som man måste titta på.

Vad är då skillnaden mellan en kostnad och en utgift. En kostnad är bara bokföringsmässigt och utgift är verkligt kassaflöde. Ett exempel på det är en amortering. Det belastar din ekonomi, men det är inte en kostnad. Det är ett slags sparande.

För att nörda ner sig lite mer i temat kan det diskuteras huruvida ett blancolån är en kostnad. Det kan man nästan tycka är ett sparande men det är det inte. Men en amortering på ett bolån är definitivt ett sparande.

Det är rätt glädjande att jag kan vara ledig en extra vecka om året resten av livet för att jag valt att avstå konsumtion. 

Skulle jag bara sluta spara nu och låta det vara som det är hade antalet dagar sannolikt ökat varje år.

2019 hade det i teorin kunnat växa med en dag. 2020 en dag till. Med det här tänket är det lättare att spara och man ser konkret hur varje lilla tillägg i sparandet ger dig lediga dagar.

Ger dina aktier dig några lediga dagar?

6 kommentarer:

  1. Ett sätt som jag har visualiserat är hur mycket av min årslön som mina utdelningar kan ersätta.

    Antingen kan jag se det som att jag har en dubbelgångare som kan arbeta 3% av det jag kan på ett år. När man når 100% kan man i princip se det som att man har tillräckligt med kapital för att en person på heltid arbetar åt en.

    Eller att jag hade kunnat ta ledigt x-antal dagar innan jag måste stämpla in igen för att inte få en lägre årslön.


    Mvh

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var ett intressant tankesätt. Stämmer att pengarna kan likställas med en dubbelgångare :)

      Tack för kommentar

      Radera
  2. Jag räknar bl a frihetskvot med utgifter och inkomster på rullande 12 månaders genomsnitt och nådde förra månaden 50,01% vilket innebär att jag har levt halva det senaste året på utdelningar.

    Problemet med detta sätt att räkna är att inte ens 100% frihetskvot hade räckt för att hoppa av arbetslivet då utgifterna är för låga nu i uppbyggnadsfasen, jämfört med det jag vill ha som "pensionär".

    Därför har jag en mer avancerad beräkning som anger hur stor konsumtion jag vill ha och vilka pensioner jag får. Skillnaden blir hur mycket utdelningar (eller uttag av kapital) jag måste ha för att kunna sluta jobba, http://utdelningssmalanningen.blogspot.com/2018/02/pensionsplan-reviderad-2018.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska kolla på din beräkning sen ikväll Utdelningssmålänningen. Sant att uppbyggnadskonstnaderarna är större i början. Det blir ju ett självspelande pioano tillslut.

      Som du tror jag att jag måste ha mer än 100% i frihetskvot. För en viss del av utdelningarna vill jag återinvestera efter att jag blivit "fri"

      Tack för kommentar

      Radera
  3. Intressant tänk.
    Jag har själv skapat en lista med alla mina förmodade utgifter ner till minsta lilla inköp (baserat på så verkliga siffror som möjligt).
    Sedan lägger jag dem i ordning från lägsta månadskostnad till högsta.
    Visste du t.ex. att jag har gratis deo resten av livet? Eller kan lyssna på Spotify livet ut?
    Frågan är vem som är nördigast. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjena bombmattan. ja du, när man trodde att man hade hört allt :) haha. Jag har gjort en liknande "light"-version av din där jag staplar alla fasta kostnader i stigande ordning och en mätare som visar vilka utgifter som täcks, som t.ex elräkning. Dock inte deo :)

      Tack för kommentar

      Radera